Avelsstrategi  Handlingsplan

NULÄGE

Svenska Griffonsektionen (SGS) är ansvarig klubb för raserna

griffon bruxellois, griffon belge och petit brabançon.

Som hos alla raser förekommer även hos griffonen genetiska defekter. Några har ärftlig bakgrund, andra kan påverkas eller utlösas av miljöfaktorer.

I avelsarbetet bör man utgå från att avvikelser och problem i hälsa och sundhet alltid är ärftliga tills motsatsen bevisas.

SGS har sedan tidigare rekommendation att avelsdjuren bör vara undersökta beträffande höftleder, 80-talet, patella och ögon, 90-talet.

Griffonen upplevs som en frisk ras av flertalet i SGS enkät, men i försäkringsbolagens statistik framkommer att rasen är högt belastad.

Inavelsgraden har hos griffon under de senaste åren visat en nedåtgående trend men andelen kullar med inavelsgrad över 6,25 % bör minska. För att öka den genetiska variationen behöver en större andel hanhundar användas i avel.

Fertilitet och valpning är problem som i första hand berör uppfödaren men som orsakar tiken onödigt lidande. I nuläget har vi inte information om vad rasens stora problem beror på, hur de yttrar sig eller vad man kan göra åt dem. Vi hoppas 2006 få kunskap om orsaken till dessa och då kunna arbeta fram en tydligare strategi.

Enligt försäkringsbolagens statistik förekommer många utbetalningar angående skelett och leder, som patellaluxation. SGS vill genom att uppmuntra till undersökning ge uppfödarna mer kunskap om spridningen av patellaluxation. I kommande hälsoenkät 2008 får vi utvärdera om statistiken förändrats.

Ovanstående problem går ej att rangordna utan måste genom avelsarbete förbättras under den kommande femårsperioden.

Ett flertal andra hälsoproblem förekommer hos griffon enligt statistiken och hänsyn bör även tas till dessa i avelsarbetet. De har dock givits lägre prioritet. Dessa prioriteringar kan komma att förändras med hänsyn till vad som framkommer vid hälsoenkäten 2008.

SGS rekommenderar uppfödarna att följa SKKs och SGS avelspolicy.

I griffonlitteratur beskrivs griffonen ha mycket ögonskador men det kommer inte fram i vår statistik. Trånga näsborrar förekommer enligt SGS enkät, men vi har inte funnit att griffonen har problem med andning eller är värmekänslig.

1

AVELSSTRATEGI ÅR 2005-2009

Hälsostatus 

Avla för en god hälsa som möjliggör långt liv utan hälsostörningar.

MÅL OM 5 ÅR

• Minska antalet sjuka individer, så att vår ras flyttas från premiegrupp fem till premiegrupp fyra hos Agria.

STRATEGI

• Uppfödaren ska genom att följa SGS policy och strategi minska andelen griffoner med i statistiken förekommande defekter/sjukdomar.

GENETISK VARIATION

Avla målinriktat och långsiktigt för en genetisk variation och låg inavelsgrad för att rasen ska kunna lämnas över så frisk som möjlig till nästa generations uppfödare.

MÅL OM 5 ÅR  

• Sänka inavelsgraden i genomsnitt till 2,5 %.

• Minska andelen parningar med inavelsgrad över 6,25 % till högst 10 %. 

STRATEGI

• Ej göra närmare släktskapsavel än kusinparning, 6,25 %.

• För att bredda avelsbasen använda i aveln en större andel obesläktade individer framförallt fler hanar samt bör samma kombination inte upprepas två gånger.

• Hanhund bör inte användas i avel innan han fyllt 15 månader.

• Tik bör inte paras före 20 månaders ålder. 

Patellaluxation

Avla för att minska andelen griffoner med patellaluxation.

MÅL OM 5 ÅR

• I hälsoenkäten 2008 ska 50 % av hundarna vara undersökta samt intygen insända till SGS avelsråd.

STRATEGI

• Alla avelsdjur bör före första parning undersökas av veterinär med specialitet i hundens och kattens sjukdomar. Kopia av intyget ska insändas till SGS avelskommitté. Har hunden konstaterad patellaluxation bör den ej användas i avel.

• Uppfödaren bör informera sina valpköpare om sjukdomen och uppmuntra till knäledsundersökning även av hund som inte används i aveln.

• Hunden ska vara lägst 12 månader vid undersökningstillfället. Tik ska ej undersökas i samband med löp.

Fertilitet och valpning

Avla för god fertilitet och förmåga att föda utan komplikationer.

MÅL OM 5 ÅR

• Minska antalet valpningsproblem till högst 35 %.

• Minska antalet kejsarsnitt till högst 25 %.

• Öka kullstorleken till minst 3 valpar i genomsnitt.

 STRATEGI

• Uppfödaren bör undvika att i flera generationer avla på individer födda i kull med enstaka valp.

• Uppfödaren av griffon bör noga överväga motivet till att eventuellt utsätta sin tik för ett andra kejsarsnitt. Hänsyn bör tas till tikens värde för rasen samt till om tidigare snitt berodde på felaktig konstruktion eller värksvaghet.

• I de fall en tik har genomgått ett andra kejsarsnitt ska tiken tas ur avel samt beläggas med avelsspärr oavsett orsaken till det andra snittet. 

2

HANDLINGSPLAN

SGS kommer 2006 skicka ut en uppfödarenkät för att undersöka rasernas valpningsförmåga för att få större kunskap om orsakerna till de förlossningsproblem som förekommer.

En hälsoenkät kommer 2008 skickas ut till alla griffonägare och försäkringsbolagens statistik insamlas för att utvärdera avelsstrategins målsättningar.

Årligen kommer inavelsgrader och uppfödarstatistik att redovisas i medlemstidningen Griffonbladet.

Rasträff kommer att arrangeras varje år för att informera om rasernas utveckling.

Undersökningsresultat på patella, ögon och höftleder kommer kontinuerligt att införas i Griffonbladet.

SGS styrelse kommer att arbeta för en sammanslagning av de tre raserna hos försäkringsbolagen.

Uppfödarna har tillgång till rasdata och inavelsgrader genom SGS Lathundsansvarig.

Viktigt är att dagens uppfödare samarbetar och tar ansvar för våra raser för att kunna lämna över en frisk och sund griffonstam till framtidens uppfödare.

2004-11-15