En berättelse

Copyright Svenska Griffonsektionen © All Rights Reserved

Svenska Griffonsektionen

Rasklubb sedan 1961

Griffon Bruxellois - Griffon Belge - Petit Brabancon

 

Enligt standarden ska griffonen vara livlig och vaken. Detta säger inte mycket, rasen är i själva verket högst allsidig och i allra högsta grad speciell när det gäller dess temperament. Tre utmärkande drag som jag anser rastypiska ska jag här gå närmare in på.

Envishet

Har man, när man köper valp tänkt sig en snäll och foglig hund som gärna ligger ensam hemma och finner sig helt i husses och mattes rutiner - ska man inte skaffa en griffon. Den är definitivt ingen robot utan den har sin egen vilja. Vi som har rasen älskar den just för dess envishet och viljestyrka. De som inte känner rasen tycker säkert att mina hundar är bortskämda egoister och på sätt och vis har de rätt.

Det vet vi mycket väl att det finns ingen annan ras som kan "skämma bort sig själv" som griffonen. Den vet vad den vill och ser för det mesta till att få sin vilja igenom på ett eller annat sätt.

Uttröttningsmetoden brukar vara ett sätt. Jag kommer särskilt ihåg en gång då jag satt framför televisionen och såg ett särskilt intressant program och en av mina hundar kom in från köket och pockade på min uppmärksamhet. Han visade tydligt att han ville något och jag frågade om han ville gå ut eller sitta i knät eller ha mat och så vidare i all oändlighet, men han visade tydligt att det var inget av det jag föreslog som han önskade. Han fortsatte att tjata tills jag slutligen tröttnade och tryckte ned honom i soffan bredvid mig och sa åt honom att ligga stilla. Jodå – visst låg han stilla – han märkte ju att jag var irriterad, men han låg hela tiden och stirrade på mig och suckade ljudligt. Min koncentration på televisionen blev förstås störd och jag sade till honom: ”Jag förstår inte vad du vill, jag har faktiskt frågat om allt jag kan komma på utom om du vill ha vatten”. När vattenskålen är tom brukar han nämligen katsa omkring den i kökte så jag brukar inte undgå att höra det. När jag nu nämnde ordet ”vatten” satte han sig upp och fick det där speciella uttrycket han får, när han förstår att man äntligen fattat. Jag utbrast ”Men snälla gubben är det vatten du vill ha?”. Javisst (sa han) och hoppade ned från soffan, sprang före mig ut i köket och där låg vattenskålen mitt på golvet. Han hade alltså slängt runt den men jag hade varit så koncentrerad på televisionen att jag inte hört det. Hade jag bara rest mig med detsamma och följt med honom ut så hade jag i lugn och ro fått se mitt televisionsprogram. Så ett gott råd, försök inte att nonchalera en griffon som vill något, Du får ändå ge med dig till slut.

Intelligens

Envishet tillsammans med ett mycket gott minne gör griffonen till en rolig men också ganska jobbig hund. Intelligent får man ju inte säga att en hund är, men jag vill ändå påstå att det måste finnas viss intelligens hos rasen. Till exempel har jag ofta iakttagit följande.

Förr eller senare driver nyfikenheten en valp eller unghund att ta reda på vad som finns på andra sidan trädgårdsstaketet. Den gräver sig ut och när den efter en stund stillat sin nyfikenhet och vill tillbaka in i tryggheten - tro inte att den då irrar omkring och undrar hur den ska komma in igen. Den letar snart rätt på sitt gamla hål och kryper tillbaka samma väg som den gått ut.

Personlighet

är ett karaktärdrag hos griffonen som gör att den fodrar mycket kontakt. En hund som får vara med både i ”kyrkan och på krogen” blir en lycklig, positiv och lättfostrad hund. Lämnas den däremot ensam för mycket – får man en olycklig, överaktiv och stressad hund. Rasens speciella personlighet gör att den kanske inte passar alla, men tro därför inte att den är svår att fostra eller träna. Många är de griffoner som gjort väl ifrån sig i lydnadstävlingar världen över.

Någon sa till mig att ”griffonen är hundvärldens poliser”. Ja det låter kanske konstigt men det ligger mycket i detta påstående. Mina bekantas hundar av alla raser är mycket välkomna på besök, men det gäller för dem att uppföra sig så att det passar mina griffoner. Det finns nämligen vissa oskrivna lagar – ganska många faktiskt – som gäller i en griffonflock. Den som försöker bryta mot dessa blir snabbt satt på plats. Det roliga är att ju större den besökande hunden är desto fler är förbuden – är hunden tillräckligt stor har den endast tillåtelse att ligga helt stilla på golvet.

Trots att griffonen är en sportig hund som älskar att vara ute i skog och mark och då verkar ottröttlig – är den också en riktig knähund och tycker lika mycket om att ligga i en sjukdsäng med husse eller matte i flera dagar. Då verkar den inte ha något behov alls av att få motion. Den starka flockkänslan rasen har gör att den är lika nöjd bara den får vara tillsammans med sin flock. Den har stort behov att människor ingår i flocken vilket gör att rasen har svårt att finna sig tillrätta i särskilda hundhus och rastgårdar. Eftersom husse eller matte är flockens ledare trivs inte griffonen om den skilj från denne.

Tillsammans gör allt detta at griffonen är en fantastiskt trevlig familjehund och kompis. En roligare hund får man leta efter och det är sällsynt att den som en gång haft griffon byter ras.

av Lena Hedfors